- 5/19/2025
Category
📺
TVTranscript
00:00Jag har alltid tänkt att om jag ska träffa henne och finns hon inte vid liv, så skulle det vara jättejojt.
00:06Did you used to live with her?
00:08Det stod i adoptionspapperna att han var våldsam, alkoholist.
00:14She knows? She knows Vioreka?
00:17Där, där.
00:19Hittar vi inte henne nu så kommer jag aldrig hitta henne.
00:22Åh, herregud.
00:25Som mycket liten blev Monika ett av de tusentals barn som hamnade på barnhem i diktatorn Turcheskos i Rumänien.
00:32Och i tre år bodde hon här i Satumare innan hon hämtades av sina nya svenska föräldrar.
00:38För några år sedan åkte de tillbaka till Monikas gamla barnhem och sedan dess har hon undrat över vart hon egentligen kommer ifrån.
00:45Ikväll ska vi söka svaren på hennes frågor och försöka ta reda på om hennes biologiska mamma Vioreka fortfarande lever.
00:54Musik.
01:20Den stora frågan är ju varför, varför lämnar de bort mig?
01:27Musik.
01:30Det konstiga med adoptionen är att jag har inte fått träffa min mor på ändå 22 år.
01:36Jag vet ingenting om henne, i princip, inte ens hur hon ser ut.
01:41Och min biologiska pappa vet jag absolut ingenting om.
01:46Ja, Monika, hej!
01:49Ska vi gå två år?
01:51Ja!
01:53Bär den här!
01:55Har du varit caddy innan eller?
01:57Aldrig.
01:58Jag heter Monika och jag är 22 år.
02:01Jag bor i Växjö.
02:03Jag studerar till undersköterska.
02:06Musik.
02:20När var det du började tänka att du skulle vilja hitta din biologiska mamma?
02:24Det var faktiskt efter jag hade varit i Romänen.
02:28Det var då jag började tänka mer på mitt förflutna.
02:32Vad tänkte du då?
02:34Jag tänkte redan då, när jag var i Romänien, att jag ville hitta min mor.
02:41Det är ju konstigt att inte kunna veta hur ens föräldrar egentligen ser ut.
02:47Sina riktiga föräldrar.
02:49Hur känns det när du tänker på henne?
02:51Det känns lite pyrigt faktiskt.
02:54På vilket sätt då?
02:58Det skulle vara kul att se om man är lik sin mor.
03:03Jag vill ju att jag ska vara lik henne, så mycket som möjligt.
03:07Att man kommer se det när man väl träffar henne.
03:10Att jag är dottern till den här människan.
03:14Det skulle vara en speciell känsla.
03:17Vad är det för frågor då som du håller på med?
03:20Det är just varför jag blev adopterad.
03:25Jag vill ju få reda på om hon har gett bort mig på grund av bra skäl.
03:31Eller om det har varit dåliga skäl i bakgrunden.
03:35Det vill man ju få reda på.
03:37Hon kanske inte har haft så bra ställt och vill få det så bra som möjligt för både mig och hennes skull.
03:44För att hon vill ju att jag ska ha ett bra liv.
03:48Det känns jättebra att åka tillbaka till Rumänien nu.
03:52Det skulle ju lätta och ohört för mig.
03:54Både i hjärtat och i tankarna om jag får träffa mamma.
04:00Och få svar på alla mina frågor.
04:11Sökandet börjar.
04:14Sökandet börjar i Suttumare som ligger i norra Rumänien.
04:18Det är härifrån Monica adopterades när hon var tre år gammal.
04:23Det är dags att börja söka nu.
04:25Vi ska titta lite i dina papper tänkte jag.
04:27Eller jag har redan tittat.
04:29Jag har en idé här.
04:32Du har ju flera bra saker.
04:35Bland annat så har du din biologiska mammas fullständiga namn.
04:39Lakatos Vioreka.
04:41Det står här att hon för närvarande lever i ett samboförhållande med en Bandi Mihaj.
04:48Det kan ju hända att hon fortfarande lever ihop med honom.
04:51Så då kan vi ju söka på honom också.
04:53Eller så kanske han vet var hon finns nu.
04:58Sen finns ju också ditt barnhem som du...
05:01Det står inte så mycket om det här i.
05:03Men där har du ju varit och du har adressen dit eller hur?
05:06Men dina papper de är utställda i Satumare.
05:10Och det är dit vi är på väg nu.
05:12Så nu åker vi dit och där ska vi träffa vårt tolk.
05:15Så ska vi se vad han säger om det här.
05:18Känns det bra?
05:19Det känns jättebra.
05:20Purit.
05:21Nu är vi på gång.
05:22Ja det känns.
05:23Det känns?
05:24Ja det känns.
05:36Det är ju en sak som man har tänkt väldigt länge på.
05:38Finns det någon möjlighet att hitta sin mor?
05:41Och att jag får vänta mig att jag ska hitta och finna mitt förflutna.
05:46Jag vet att jag har en del syskon tydligen.
05:50Och att alla de och plus mig skulle bli borta och rotera skulle vara väldigt märkligt.
05:58Cornelis.
05:59Hallå.
06:00Hej, trevligt att träffa dig. Jag är Marika.
06:02Det här är Monica.
06:03Det här är Cornelis. Han kommer vara vår tolk.
06:05Tolk.
06:06Yes.
06:07Så vi är verkligen redo och vill gå.
06:11Ja.
06:12Så jag har lagat upp ett plan.
06:14Ja.
06:15Det är hennes namn. Det är mors namn.
06:18Ja.
06:19Min råd är att vi går till civilregistret eller något sånt och tittar på hennes namn.
06:26Kan vi göra det?
06:27Ja, det är bra.
06:28För om det här är en typo så har de den verkliga adressen.
06:31Det är lite tidigt så vi måste gå nu.
06:33Okej. Ja, vi går. Jag vill gå nu.
06:36Okej, var ska vi gå?
06:38I den här riktningen.
06:40Okej.
06:44Eftersom de har mammans namn börjar de med att ta sig till stadshuset för att se om hon finns med i kommunens register.
06:52Så vi tittar på den här kvinnan.
06:57Lakatos Vioreka.
06:59Vioreka.
07:00Vioreka.
07:01Är hon din mor?
07:02Ja.
07:04Monica är din...
07:06Min barn.
07:07Ja.
07:08Du är Monica?
07:09Ja.
07:10Vad fint.
07:11Så det här är hennes barn.
07:12Och du har blivit i Rumänien när?
07:14När jag var tre år gammal.
07:16Tre år gammal.
07:19Och har du minns något?
07:22Nej, inget.
07:23Det skulle vara jättejobbigt att få ett besked om att hon inte finns vid liv.
07:28Och finns hon inte vid liv så finns tyvärr inte så mycket att göra.
07:36Man hittar tyvärr ingen Vioreka Lakatos i Suttumare.
07:41Men borgmästaren vill hjälpa till och ringer närliggande kommuner som ska göra efterforskningar i sina register.
07:48Men jag tänkte att vi inte skulle förlora tid.
07:51För vi vet inte om han har något.
07:55Jag tänkte att hon kanske kan vara i en annan typ av register.
07:59Som ett telefonregister eller något sånt.
08:02Ja, jag kan försöka. Det är inget problem.
08:05Kan du göra det nu?
08:06Jag kan.
08:07Ska vi gå någonstans? Det är lite ljust här.
08:10Vi går och sätter oss någonstans och så kan du ringa.
08:13Ja, ja.
08:19Vi försöker läsa din face.
08:23Vad, vad, vad?
08:25På telefonen sa de att det var Lakatos.
08:29Det är två av dem i hela Suttumare.
08:34De är inte i denna stad, Suttumare.
08:39Det är en Maria, så det är inte Suttumare.
08:44Det är en Maria som jag sa till henne.
08:48Hon sa att hon inte vet något om det.
08:51Det är inte en syster eller något sånt?
08:53Nej, nej.
08:55Och det finns en annan Maria som faktiskt bor inte långt från Kalinestuars stad.
09:02Så hur långt är det?
09:04Kalinestuars stad.
09:07Kalinestuars stad.
09:10Hur långt är det?
09:12Kalinestuars stad är ungefär 40-50 minuter.
09:16Så hon kan vara en tjej?
09:18Till exempel, ja.
09:20Om det bara är 40 minuter, så tror jag att vi borde gå.
09:23Ja.
09:24Hon kanske är på väg tillbaka från jobbet.
09:28Ja.
09:30Kan vi göra det?
09:32Ja.
09:34Okej, varför inte?
09:36Jag har inte nån som har samma efternamn som din mamma.
09:38Åh gud.
09:39Som skulle kunna vara släkting.
09:42Ja.
09:43Moster.
09:44Moster, vad vet jag.
09:54Jag har alltid tänkt på henne i mitt liv.
09:58Jag har alltid funderat över om hon finns.
10:03Så det är så starkt ifrån.
10:05Jag har alltid tänkt att jag ska ta för henne, whatever it takes.
10:21Vad kul jobb för honom.
10:28Kanske inte hemma.
10:29Nej, det verkar så.
10:32She's not in.
10:36Okej.
10:38Vi kan fråga några närbarn.
10:41Ja.
11:06Hon sa att det borde vara ett hus på vänster sidan.
11:09Men det är inte det här.
11:10Inte det här. En annan ser jag inte.
11:15Efter den här gröna bilen.
11:18Okej.
11:19Den röda och den gröna.
11:20Okej, så vi fortsätter.
11:22Den här här?
11:24Nej, den här.
11:25Den här, okej. Så vi väntar här.
11:36Vad säger hon?
11:38Jag vet inte.
11:39Du behöver inte alls läsa.
11:41Det där kommer en gumma till.
11:45Det kunde ha varit min sista, lilla syster.
11:47Hon står där.
11:57You better not have come.
11:59Why?
12:00I don't know.
12:02You better not have come.
12:04Why?
12:06Om jag nu hittar min mamma, tänk om jag gör något dumt.
12:10Excuse me, you banded me high.
12:13Det måste finnas någon som vet någonting.
12:15She knows.
12:16She knows.
12:17Vi orkar.
12:18Vi orkar.
12:19Hittar vi inte henne nu så kunde han veta.
12:26Monika är i Rumänien för att försöka hitta sin biologiska mamma.
12:31Tolken Cornelis är att knacka på hos en kvinna som kan vara en släkting.
12:50Maria.
12:51Monika.
13:02Det är bättre om du inte kommer.
13:08Du bättre inte komma.
13:10Varför?
13:11Varför?
13:12Varför?
13:17Det är bättre om du inte kommer.
13:19Det finns inget bra att se.
13:22I Rumänien eller vad sa hon?
13:25I Rumänien kanske.
13:27Hon frågade varför jag var här.
13:30Om jag sökte någonting bättre.
13:32Då blev hon plötsligt väldigt allvarlig i blicken.
13:35Hon sa att du kommer inte få det bra här, du har det bra i Sverige.
13:41Då kände jag att oj, är det här negativt?
13:47Då fick jag faktiskt guldkänslor för att om jag nu hittar min mamma, tänk om jag gör något dumt.
13:53Att hon kanske menar att så här gör man inte.
13:58Det tänkte jag direkt.
14:00Innan kände jag att nej, det här är inte dumt.
14:03Jag är mammas dotter och jag vill hitta henne.
14:06Mamma.
14:07Det är bättre om du kommer.
14:10Du har en bättre framtid där, där du är, än här i Rumänien.
14:15Ja, jag vet.
14:17Men det är inte varför jag söker henne.
14:20Jag vill bara se hur hon ser ut.
14:24Ja, ja, ja.
14:26Nej, nej.
14:28Jag vill bara se hur hon ser ut.
14:50Tack så mycket.
14:53Hej då. Tack.
15:24Och om han är hemma och svarar i telefon.
15:36Hur skulle du känna om han svarade nu då?
15:39Nervöst.
15:42Skulle du vilja ta för honom?
15:44Ja, absolut. Det skulle jag göra.
15:47Ju mer man tittade, ju mer man läste i auditionspapperna-
15:51så kändes det ändå att den där mannen-
15:54det är säkert min pappa, fast det kanske inte står klart-
15:58det här är din pappa, utan...
16:01Ett tag kändes det verkligen så.
16:09Okej, nu är klockan mycket-
16:11och vi har haft en otroligt lång dag idag.
16:13Så då tror jag att vi får nöja oss då.
16:15Och så kanske om Cornelius försöker ringa igen senare-
16:18eller att vi bara tar det imorgon.
16:22Så nu tycker jag att vi hoppar in i bilarna-
16:24och åker till hotellet och äter.
16:27Mm.
16:43Eftersom Bandy Mihaj inte svarar i telefonen-
16:46bestämmer de sig för att istället åka hem till honom.
16:58Bandy?
16:59Nej, Peter Bandy.
17:00Mihaj.
17:01Det är en Bandy Vasily och en Bandy Mihaj.
17:03Mihaj?
17:04Mihaj.
17:05När vi åkte till Bandy Mihaj-
17:07tog vi bilarna och åkte till hotellet.
17:09Sen åkte vi till hotellet igen.
17:14Enligt adoptionshandlingarna ska Bandy Mihaj-
17:16ha varit sambo med Vioreka.
17:19Men det finns en ovisshet i-
17:21om han egentligen är Monikas biologiska pappa-
17:24vilket gör henne orolig.
17:26Han var ju elak mot mamma.
17:29Det stod i adoptionspapporna att han var våldsam-
17:35alkoholist.
17:38Antagligen hade ju mamma ganska stor respekt för honom-
17:41skulle jag tro.
17:43Det kan ju vara din mammas gamla sambor här.
17:45Mm.
17:46Det kan vara så att hon fortfarande bor här-
17:48faktiskt.
17:50Yes.
17:51Så jag vill att du stannar här.
17:54Ja.
17:55Så får vi gå först.
17:57Yes.
17:58Dessutom som vi kanske inte riktigt vet-
18:00vad han är för typ av person heller.
18:02Mm.
18:03Så som det stod i papperna att han var våldsam-
18:05och man vet ju inte alls vad han har för inställning till dig.
18:07Mm.
18:08Så du får tyvärr vänta här.
18:10Ja.
18:11Okej?
18:12Mm.
18:13Vi är strax tillbaka.
18:14Yes.
18:15Förhoppningsvis med goda besked.
18:16Ja.
18:17Okej?
18:18Bra.
18:19Let's go.
18:24Stopp! Stopp!
18:32Vad gör du här?
18:34Excuse me are you Bandi Mikhail?
18:36Donald Bandi
18:37He is Donald.
18:38He is?
18:39Okay.
18:40Yes.
18:41Thank you.
18:42That's Bandi.
18:43Mm.
18:44Mm.
18:45Mm.
18:46Mm.
18:47Mm.
18:48Mm.
18:49Mm.
18:50Mm.
18:51Mm.
18:52–Är du band i Mihaly? –Ja.
18:58Kan du fråga om han vet en vioreka från länge sen?
19:02–Tjena. –Tjena.
19:04–Har ni haft en vioreka för länge? –Ja.
19:12–Hur länge har ni haft en vioreka? –Har ni levt med den?
19:18–Har ni levt med den? –Först med en vioreka.
19:27Om jag var hans barn, varför skulle han inte ha mig?
19:30Han kanske inte var den där pappan till mig–
19:34–utan till de andra barnen. Han kanske inte ville ha mig.
19:40Så han tvingade mamma att bli av med mig.
19:48Så här är det. Det är inte han.
19:52Han kände förut till en man som hette samma sak–
19:57–som bodde här nånstans i området. Den här mannen är död nu.
20:18Det var ett besked man inte ville ha.
20:21Han kunde ha varit av i andra länken för att hitta mamma.
20:26Men att få dödsbesked kändes som om han...
20:30–Jag vet inte när han dog. –Det var fyra, fem år sen han dog.
20:36Då kände man sig... Vad ska man gå nu efter?
20:40Jag hoppas att min mamma Elia är en stark person.
20:46Att hon helt enkelt har gått vidare.
20:52–Hur känner du dig? –Det har varit bra man har levt.
20:59Jag tänkte så här... Jag tycker att vi ska åka till ditt gamla barnhem.
21:03Det kan hända att det finns nåt register eller nåt dokument där–
21:10–där de har uppgivit en adress. Så vi åker dit.
21:15Man var så himla nära, men ändå inte.
21:17Vi fick ju reda på att han dog för fem år sen.
21:21Jag var här för fem år sen. Ett år tidigare kunde man ha hittat honom.
21:29Antagligen. Det känns frustrerande.
21:35Det kanske var min pappa. Nu kan man inte få reda på det om vi inte hittar mamma.
21:45Säger du det?
21:49Det är så.
22:06I hopp om att hitta Monikas gamla journal–
22:09–beger de sig till barnhemmet där hon bodde tills hon var tre år gammal.
22:14Ja, jag vet inte. Det ska bli underbart.
22:18Då sa jag till mamma och pappa när vi körde därifrån.
22:21Jag ska dit igen.
22:23Jag var ju i Rumänien med min familj för några år sedan.
22:29Och fick ju då se mitt barn hemma.
22:32Och det var ju då jag började fundera på mer och mer.
22:36Över min bakgrund.
22:44Jag har fått väldigt mycket i mitt liv.
22:47Som man kanske inte ens skulle kunna få om jag varit kvar i Rumänien.
22:56Jag tror om jag hade blivit gatorbarn eller så, så tror jag fast inte jag hade levt överhuvudtaget.
23:03Det hade jag nog inte gjort.
23:06Så jag har haft enorm tur.
23:10Ja, tack vare mina föräldrar så hade vi inte varit här idag.
23:14Och det är jag ju evigt tacksam för.
23:28Där är det.
23:29Är det där?
23:30Till vänster.
23:33Då stod vi alla barn på kö och tittade ut.
23:38Det är chefen från huset.
23:45Vad söt hon är.
23:49Hon kommer känna igen mig.
23:53Vi vill inte filma barnen.
23:55Ni ska filma huset.
23:57Ni ska stå där och filma.
23:59Vi kan inte filma barnen.
24:18Tack.
24:30Det känns så himla speciellt.
24:32Jag kan inte förklara känslan riktigt.
24:35Bara känslan att vara på hemmet där jag har växt upp på något vis.
24:40De första åren.
24:43Det känns helt enkelt bra att vara där.
24:49Hur känns det när du tänker på att du var en av dem här?
24:54Speciellt.
24:56Det blir så gott.
25:00Ja.
25:08Det var ju mitt hem en gång i tiden.
25:10Det är det som känns speciellt.
25:15Att mitt liv började där och sen att jag fick ett bättre liv.
25:22Tack vare två människor.
25:26Som valde mig.
25:29Tack.
25:47De är väldigt glada.
25:50Det känns som att de har ett bra liv här, eller hur?
25:53Ja.
25:54Barnen verkar trivas jättebra.
25:58Det var jätteskönt att se.
26:02De ska vara lyckliga för att de faktiskt bor på ett fint hem.
26:05Barnhem.
26:07Att jag var glad för deras skull.
26:09Vi fick reda på också att vissa barn som var där förra året eller några år innan.
26:17De var inte där nu på grund av att de hade kommit tillbaka till deras familj.
26:22Det kändes också jättebra att höra.
26:25Att de kunde komma tillbaka till sin verkliga familj.
26:30Ska vi gå bort lite?
26:32Ja, det ska vi göra.
26:43Ulrika, trevligt att träffa dig.
26:45Monika.
26:46Jag heter Monika.
26:48Vi söker information om den här tjejen.
26:53Hennes namn på den tiden var Monika Lakatos.
26:59Föreståndaren på barnhemmet letar fram Monikas 20 år gamla handlingar.
27:11Hittar vi inte henne nu så kommer vi aldrig hitta henne.
27:15Det känns frustrerande.
27:18Till slut hittar de en gammal gatuadress till Vioreka.
27:22Och den ska ligga i närliggande kommunen Kalinästi.
27:31Då var det verkligen, nu är vi nära.
27:34Det måste finnas någon som vet någonting.
27:37Just på den här barrage, gatan.
27:48Det var en oerhörd lättnad.
27:50Men ändå känner jag att det kanske inte finns där ändå.
27:55Själva vägen finns där och själva huset kanske, men hon är inte där.
28:04Det här verkar ju vara den adressen.
28:06Den här gatan som står i de här papprena.
28:09Ja.
28:10Det här verkar vara den adressen.
28:12Den här gatan som står i de här papprena.
28:15Ja.
28:16Och vi är rätt nära nu.
28:18Och det var 19 år sedan hon bodde där.
28:21Men vi vet inte att hon kan vara kvar.
28:23Så du får vänta här.
28:24Yes.
28:25Och så går vi och kollar och försöker hitta det här huset.
28:28Mm.
28:29Okej.
28:43Mm.
28:51God morgon.
28:53God morgon.
28:54God morgon.
28:56Kan du fråga om hon vet om nummer 197?
29:01Vi siktar på en kvinna som heter Lakatos Vioreka.
29:04Ja, så 197 är numret.
29:09Lakatos Vioreka, om ni har hört.
29:11Där, där, där.
29:16Vad sa hon?
29:17Hon är på vägen, men det är längre.
29:20Så hon står inte här.
29:22Men hon vet?
29:23Hon vet om Vioreka?
29:25Där, där.
29:26Hur vet hon om honom?
29:30Nu är jag nästan så nervös att jag börjar skaka.
29:33Det känns som om det är något bra.
29:36Ett negativt skäl skulle vara att hon inte finns länge, kanske.
29:41Eller att hon har flyttat. Långt.
29:45Och hon är levande och hon är här.
29:48Hon är definitivt här i det här bynet.
29:50Är det säkert att det är något sånt?
29:52Där, där, där.
29:53Kan du berätta att vi har en tjej här, Monica.
29:57Hon är Viorekas syster.
30:00Viorekas syster.
30:02Kan vi ta henne hit så att hon kan träffa henne?
30:16Är det okej?
30:17Det är bra.
30:18Tack.
30:31Det var inte rätt nummer.
30:33Okej.
30:34Det var inte din mamma jag talade med.
30:36Nej.
30:37Men hon är en släkting till dig.
30:39Och hon känner din mamma.
30:42Och din mamma lever.
30:44Okej.
30:45Och hon ska...
30:47Ett av hennes barn ska ta mig till min mammas hus.
30:50Åh, herregud.
30:53Nu.
30:55Nu.
30:56Nu.
30:57Nu.
30:58Nu.
31:00Oj, oj, oj.
31:01Så jag skulle vilja att du följde med mig dit.
31:04Så du får träffa dem bara.
31:06Och vänta där istället.
31:08Det är sjukt.
31:09Är det okej?
31:10Ja.
31:11Kom.
31:16Va?
31:17Jag tror inte det är sant.
31:20Klart det är sant.
31:23Hon är alltså en avlägsen släkting till dig.
31:27Men hon känner din mamma väl, tror jag.
31:38Är du okej?
31:39Ja.
31:41Jag är nervös.
31:42Okej, så...
31:44En av hennes pojkar ska ta mig till din mamma nu.
31:48Åtminstone till huset där hon bor, jag vet inte om hon är hemma.
31:51Så du får vänta här med dem.
31:56Tror du att det är okej?
31:57Ja.
31:59Alla de här åren har jag funderat på min mamma, hur hon ser ut och hur hon har haft det.
32:05Och idag får jag reda på det.
32:11Ju mer jag tänkte, ju mer nervös blev jag.
32:14Och jag vill bara dit, jag vill bara springa dit.
32:17Jag tror inte det är sant.
32:21Det är sant.
32:23Det är helt sant.
32:26Har du hittat henne nu?
32:33Nu är det verkligen här.
32:35Stunden är här.
32:37Idag kommer jag få träffa min mor.
32:45Lisabeth, ditt son.
33:01Det är intressant.
33:07Hej, hur mår du?
33:10Kan du fråga om hon är Lakatos-Vioreka och om hon har en barn som Monika?
33:17De nervösa är Lakatos-Vioreka, eller hur?
33:21Jag tänkte bara på att Gud vad nervös jag är.
33:26Hur ser hon ut?
33:31Hej då.
33:35Monika är i Rumänien för att hitta sin biologiska mamma.
33:40Ulrika och tolken är nu äntligen på väg till adressen där hon bor.
33:45Ni är i Lakatos-Vioreka, eller hur?
33:49Och ni har en barn, Monika?
33:53Hon blev adopterad 19 år sen.
33:56Hon blev adopterad 19 år sen efter revolutionen.
34:02Hon har kommit med oss.
34:06Hon är här och tittar på dig.
34:09–Kan vi komma in? –Ja, kom så.
34:19När jag satt och väntade visste jag att Ulrika pratade med min mamma–
34:24–och förberedde henne på att jag skulle komma dit.
34:27Jag hoppades ynnerligt att hon ville träffa mig.
34:31Monika väntar här nere. Vill du träffa henne?
34:36–Vill du komma hit? –Ja, jag vill komma hit.
34:41–Jag kommer och hämtar henne tillbaka. –Okej.
34:46Jag vill komma hit och träffa henne.
34:49–Vill du också se dina barn? –Absolut, men jag måste fråga.
34:56Monika, jag förberedde dig på att det är väldigt fattigt.
35:02Min mamma är sjuk. Hon sitter i rullstol.
35:07Kom.
35:26Det var också så att Bandu Mihaj, din skär, var din pappa.
35:32–Och han är pappa till alla dina syskon. –Okej, så det är dina hälsoskon.
35:37De är bara andra barn.
35:40Kul.
35:42Jag tänkte bara, Gud, de finns här allihopa. Helt underbart.
35:47Nu får jag se dem.
35:50–Nu dunkar mitt hjärta, kan jag säga. –Kan du titta?
35:55–Behöver du en liten stund? –Nej. Är det okej?
36:00Där uppe, i det där blåa huset...
36:05Inne i det huset, där sitter din mamma.
36:15Jag ville bara se henne. Jag tänkte bara på att Gud var nervös.
36:21Usch. Hur ser hon ut?
36:28–Hej. –Hej.
36:52Det kändes så skönt att se sin mamma. Vi hade samma ögon.
37:00Känslan att komma efter 20 år till sin mor...
37:04Självklart är det en lättnad och glädje.
37:22Var nu som om det var 20 år sen, att vi inte se varandra.
37:30Den kändes så bra att göra.
37:34Jag var glada i hjärtat.
37:39När vi har visat varandra, så har vi ju inte sett varandra.
37:45Vi har plåtts om varandra.
37:47Jag har plötsligt gråtit.
37:52Vi har inte sett varandra i så många år.
37:59Jag har varit med om ett tag, och nu är hon sjuk.
38:05Hur är hon sjuk?
38:08Hur är ni sjuka?
38:14Hon sa till mig att jag måste komma hit en gång till.
38:20Det var jätteviktigt för henne. Under den stunden tänkte jag på att jag är här nu.
38:28Det känns lite ovärkligt.
38:34Att jag fick träffa mina syskon var helt underbart.
38:38Jag har tagit med mig mina bröder.
38:41–Är det min bror? –Ja.
38:45Hej då.
38:49–Hur gammal är han? –18 år.
38:53Det här är min syster.
38:56–Kan hon se att jag är hennes syster? –Vet du att hon är din syskon?
39:02Ja, det vet jag.
39:09–Vem är det här? –Din äldre bror.
39:13–Wow! –Tack.
39:17–Jag är en ny. –Tack.
39:20–Jag är en ny nu. –Tack.
39:23–Hej! –Vasile Makarov.
39:28Vasile...
39:32Det kändes också... att jag hade sex syskon.
39:37Jag trodde att jag hade fyra, men sex hade jag. Jag var den sjunde personen.
39:43Det var jättekul att se sina systor.
39:47–Är de glada att se mig? –Ja.
39:50–Är ni glada att ni ser honom? –Ja.
39:53–Vem säger att de inte är glada? –Ja, förstås.
39:58Jag ville verkligen se honom.
40:02Det var bra att jag såg honom.
40:05Jag kände att jag såg honom. Det var en stor glädje.
40:20Jag trivs här. Man känner sig som en av dem här i Rumänien.
40:25Jag är ändå född här. Jag är rumän, eller jag var rumän.
40:32Så det känns bra att vara här.
40:36–Åh. Vad fin. –Jag vill vara här.
40:41Fy fan.
40:43Det är så fint här.
40:46Jag vill vara här.
40:49Jag vill vara här och få vara med dig.
40:52Vad fin.
40:55–Vad fin du är. –Jag vill vara här och få vara med dig.
40:59Det är så fint.
41:02–Hur mår du? –Jag mår bra.
41:08Hon sa att hon var glad att se dig.
41:14–Tror du att hon gillar dig? –Gillar du det här i Rumänien?
41:20–Ja, det gillar hon. –Det är därför jag är här.
41:27När alla var på stranden var det en speciell stund för oss alla.
41:37Jag kände mig jättelycklig. Jag hoppas att hon också kände sig det.
41:42Jag hoppas att hon känner att det här är ett bra möte.
41:46Hon beskrev för mig att jag var väldigt sjuk när jag var liten.
41:51Hon var jätterädd för att jag skulle bli sjukare och dö.
41:57Sen såg hon att jag inte kunde ha barnet–
42:02–tänk på tillståndet där hemma och miljön.
42:07Hon tänkte på mitt bästa. Det kändes bra att det var nåt jag kunde göra.
42:13–Hon älskar dig. –Ja, jag älskar henne.
42:17–Hon säger att hon är glädjad. –Hon säger att hon är glädjad för att hon älskar honom.
42:32Hon har en bra syn på att jag har sett honom.
42:36Hon har en bra syn på att jag har sett honom.
42:42Hon älskar mamma.
42:46–Hej då. –Hej då.
42:55–Hej då. –Hej då.
42:59Jag vill ju absolut tillbaka. Det vill jag.
43:04Nu har vi träffats och nu vill vi träffas igen antagligen.
43:09Så det vill vi.
43:21Vi gör den här resan för att få kontakt med vår mamma.
43:24Varför är det en annan adress här i Vegas?
43:28Att hitta henne har varit det som har varit det viktigaste för mig.
43:32Vi har id-numret från registreringen.
43:36Det är svårt att slappna av. Imorgon kan det ske.
43:39Det skulle kännas fan om det inte funkar.
Recommended
1:45:06
|
Up next
41:50
41:33
22:43
41:59
41:53
22:39
22:50
22:40
1:37:48
22:47