- 6/2/2025
Category
📺
TVTranscript
00:00Om hon inte lever, får vi reda på det här nu?
00:03Jag tror inte att det kommer bli lätt att hitta min mamma.
00:06Det står ju ingenting.
00:08Hon säger att om det fortsätter att filma så kommer hon en ring efter polisen.
00:12Det blev ju ett väldigt stopp där. För vi hade ju inte så mycket mer att gå på.
00:17Okej, då får vi tänka annat.
00:19Sökande tog ju en väldig vändning.
00:22För 25 år sedan föddes Ida här i Santiago.
00:31När hon var fem veckor gammal kom hon till Sverige.
00:34Hon var undernärd och hade knappt gått upp någonting alls sedan födseln.
00:37Idag är hon själv tvåbarns mamma och undrar vad det var som hände egentligen.
00:41Varför hade hon inte fått i sig någon mat?
00:44Och hur kunde hennes mamma lämna bort henne?
00:52Jag heter Ida Nordin-Ruiz.
01:18Jag är 25 år. Bor i Valbo. Har två barn. Två pojkar.
01:23Zacharias, sex år och Emilio, fyra år.
01:28Nej, men det måste vara två om man ska gunga på den.
01:31Jag föddes i Santiago, Chile. Kom till Sverige när jag var fem veckor.
01:36Blev adopterad till en jättefin familj.
01:43Ida, titta vad jag har hittat. Jag visste att jag skulle ha den någonstans.
01:48Den här hade ju du på dig när du kom.
01:51Ja.
01:52Men den var alldeles för stor för dig.
01:54Jaså. Jag har ju min familj och jag har ju min släkt här.
01:58Men ändå så, det är ju inte mina rötter från början. Det är inte mitt ursprung.
02:03Alla kommer ifrån någonstans.
02:06Det är den delen jag saknar.
02:08Det är du kanske tre månader.
02:11Ja, jag tror ju att det kommer att betyda mycket för Ida om det är så att hon hittar mamman och att det finns syskon.
02:18Det har hon ju ännu någonting att identifiera sig med.
02:22Jag började väl fundera mer på mitt ursprung när jag fick mina barn och när jag blev äldre.
02:29När man började förstå vad som har hänt.
02:33Jag önskar dig all lycka till. Tack.
02:36Och var rädd om det.
02:37Ja.
02:38Du vet att jag väntar här hemma på dig.
02:41Min biologiska mamma var 16 år när hon födde mig.
02:44Min biologiska pappa finns inte med i papprena.
02:48Idag, vad gör du?
02:54Vad känner du dig?
02:57Nervös. Mycket fjärilar i magen just nu.
03:00Vad är det för frågor du har?
03:04Framförallt varför det blev som det blev.
03:07Sen vill jag gärna veta var min biologiska pappa finns.
03:11Och om jag har en syskon.
03:14Skulle du förändra någonting om du hittade henne?
03:17Det skulle förändra mycket.
03:20Jag får ju svar på mina frågor.
03:23Det är ju det jag strävar efter.
03:25Är du redo att börja leta nu då?
03:26Absolut.
03:27Då går vi till gejten.
03:28Ja.
03:28Efter en sjutton timmar lång flygresa har de nu äntligen landat i Chiles huvudstad Santiago.
03:45Trots att det var 25 år sedan känner Ida sig hemma i landet hon föddes i.
03:50Chile, det ser jag som mina rötter.
03:58Jag kallar ju mig själv latino.
04:00Jag känner ju mig helt svensk.
04:01Fast mitt utseende är ju latinamerikanskt.
04:04Så jag gillar ordet latino väldigt mycket.
04:08Jag tänkte att vi skulle prata lite grann om hur vi ska lägga upp letandet efter din mamma.
04:14Det här är ju ditt pass som du hade.
04:18Ja.
04:18Har du tittat i det?
04:20Ja.
04:22Vad har du hittat bland dina papper?
04:25När du har tittat.
04:27Det är väl namnet?
04:28Hennes namn, ja.
04:29Ja, precis.
04:30Paula Mangali Ruiz Fransetti.
04:36Just det.
04:38Det är hennes namn, det är bra.
04:41Och passet?
04:43Har vi något där?
04:44Vi har någon adress, men jag vet inte vart den går.
04:49Domicilo, San Diego 206 någonting ST60.
04:59Eller kan det vara ett G, Santiago?
05:02Ja, så kan det stå.
05:04Eller hur?
05:06Det måste ju vara där du bodde när det här passet gjordes.
05:09Det är jättebra.
05:10Så vi har ett namn på din mamma.
05:11Och någon gammal adress där ni bodde.
05:16Och sen är det en massa papper på spanska.
05:18Alltså jag har ju fått det här översatt för mig för väldigt, väldigt, väldigt länge sedan.
05:22Vad stod det då?
05:23Eller stod det att hennes intressen var att spela basket?
05:26Jaha, det kan det vara.
05:28Hej, det kan det vara.
05:29Hej, Karolina.
05:31Hej, vad roligt.
05:32Välkommen, säger jag.
05:33Välkommen till Chile.
05:34Hej, tack så mycket.
05:35Hej, tack så mycket.
05:36Det var bra.
05:37Sätt dig.
05:37Sätt dig.
05:38Ja, sätt dig.
05:38Vi har precis börjat titta lite på Idas papper.
05:43Hej.
05:43Och några saker har vi förstått.
05:45Okej.
05:45Fast vi är inte så bra på spanska.
05:47Jag kan försöka, ja.
05:48Okej.
05:49Så vi har beställt in jordduvsjuice.
05:52Ja, det var gott.
05:53Vad vill du ha?
05:54Jag kan få den.
05:55Mm.
05:55Okej.
05:56Vi ser vad det är sköna.
05:57Förutom mammans namn och en gammal adress står det även att Ida ska ha bott hos en fostermamma, Signora Teresa.
06:05Det står också en adress till ett kvinnohem för unga mödrar där mamman har bott.
06:10Vad smakar, vet jag. Hur den ser grymma ut?
06:12Ja, den är grymma.
06:14Det var inte så dåliga.
06:15Absolut.
06:16Jättegott.
06:16Okej.
06:17Vi har väl lite att gå på i alla fall.
06:19Finns det en folkbokföring här i Nailen?
06:21Eller hur det är?
06:22Ja, det är en bil.
06:23Och du vet var det finns.
06:24Ja, jag vet var det finns.
06:26Jättebra.
06:2620 minuter date ungefär.
06:28Perfekt.
06:29Då börjar vi där.
06:30Ja.
06:31Känns det bra?
06:31Det känns jättebra.
06:32Är du nervös?
06:32Ja.
06:34Men på ett bra sätt.
06:35Ja.
06:36Då kör vi.
06:41Är det här eller?
06:42Ja, det är här.
06:43Olle.
06:44Jag vill ha en certificad nascimento, por favor.
06:47Är det här numret?
06:49Ja.
06:49Här tar vi numret.
06:52För den här personen.
06:53Ska vi se.
06:53Här har vi namn och nummer.
06:56Ehh.
06:56Namn.
06:57Inget nummer.
06:59Jag har en första.
07:01Ja.
07:01Det här är nummer.
07:04Ibland så får man ju en adress och hela kittet.
07:10Om hon inte lever får vi reda på det här nu.
07:13Siquei är ta muerta.
07:15Eh, nos dicen ahora?
07:16Ja.
07:17Ja.
07:17Är det här viva?
07:18Är det här viva?
07:19Ja.
07:19Hon lever.
07:20Det står hon direkt.
07:22Hon lever.
07:23Då finns hon i registrat.
07:24när jag fick veta att hon lever så blev jag väldigt glada att veta att det finns någonting att leta efter i alla fall.
07:33Votra graffia.
07:43Okej.
07:45Då sa Carolina.
07:46Det står ju ingenting.
07:49Eller?
07:49Det står hennes namn.
07:51Men ingen adress.
07:53Nej.
07:55Då föreslår jag att vi åker till den gamla adressen.
07:59Min.
08:00Det är en gamla adress som står i passet.
08:02Där bodde ju du åtminstone när det här passet utfördes.
08:17Okej då.
08:18Då måste du tyvärr vänta.
08:21För nu kan det vara så att din mamma fortfarande bor här.
08:23Eller din mormor och morfar.
08:25Och eftersom inte de vet att du är här och letar efter henne så måste vi liksom förbereda dem lite.
08:29Så du får vänta och så kommer vi snart tillbaks.
08:33Ja.
08:33Okej?
08:34Ja.
08:34Bra.
08:35Vi ska hålla.
08:36Det blev väldigt nervöst.
08:38Och pirrigt.
08:42Är det här?
08:44Ja det måste vara här.
08:46Det står inga namn.
08:47Brukar han inte göra det eller?
08:49Nej det brukar det inte.
08:50Stod det någon våning på det här?
08:52Nej.
08:52Vi ser ingenting kan vi säga.
09:22Du var i alla fall skriven här.
09:28Det kändes ju väldigt konstigt att jag hade befunnit mig i den miljön.
09:34Du var kanske lite finare då?
09:36Ja vad kan jag hoppas?
09:37Det såg ju väldigt fattigt ut.
09:40Alltså det såg ut som någonting som jag inte hade föreställt mig i alla fall.
09:47Okej.
09:47Vi vet att hon lever.
09:51Men hon har ingen adress i folkbokföringen.
09:53Och hon har ingen telefon.
09:55Finns det något ställe där man liksom håller på med adoptioner?
09:59Alltså något sådär adofoncenter eller något ställe?
10:02Här.
10:02Ja någon som förmedlar adoptioner?
10:06Ja det är ju det jag vet.
10:08Det är ju tsunami.
10:09Där man kan fråga liksom.
10:10De hjälper barn och sådär.
10:12Då ska vi ta kontakt med dem helt enkelt.
10:14Vad tror du om det?
10:16Du ser ledsen ut.
10:17Nej men det är klart att man har förväntningar liksom.
10:21Och önskar att det kunde vara så att man kanske hade hittat henne på lite enklare sätt.
10:26Men nu är det ju så.
10:30Är vi inte färdiga än?
10:31Nej.
10:33Det kändes hopplöst när spårarna inte gav någon napp.
10:38Om vi inte hittar min mamma så har jag bestämt mig för att jag ska tänka att jag har gjort allt jag kunnat.
10:45Och jag har jätten chans.
10:49Du är okej i alla fall.
10:51Ja.
10:51Vi ska hitta henne.
10:54Hoppas jag.
10:55Ja.
11:02Jag blev jättenervös.
11:04Är det min biologiska mammas adress hon letar efter eller?
11:07Oj.
11:07Om du fortsätter att filma så kommer hon att ringa efter polisen.
11:12Det blev ju ett väldigt stopp där.
11:14För vi hade ju inte så mycket mer att gå på.
11:15Känner du till henne?
11:17Ja.
11:32Ida är i Santiago i Chile för att försöka hitta sin mamma Paula.
11:37Nu är de på väg till adoptionscentret Sename för att se om de kan ha fler uppgifter.
11:43Då ligger det här framme.
11:46Då ska Karolina och jag gå in och kolla om vi får filma.
11:49Så du kan väl vänta här så kommer vi tillbaka.
11:51Okej.
11:52Bra.
11:53Kom.
11:53Jag ville få reda på adress till min biologiska mamma eller någon som helst information som kunde leda oss vidare.
12:01Vi har ställt, vi får ju absolut inte filma där inne.
12:06Vi har försökt och försökt.
12:07Men däremot har vi ställt frågor om senora Teresa.
12:12Och det vet de vem det är.
12:14Och hon lever.
12:16Teresa var min fostermamma under den månaden jag var kvar i Chile.
12:20Det var hon som tog hand om mig från att jag blev lämnad från min biologiska mamma tills jag åkte till Sverige.
12:26Så vi fick namn och adress till henne.
12:33Teresa, vad har du skrivit här?
12:35Barrales.
12:36Barrales.
12:38Telefonnummer och adress.
12:42Åh, kul, vad roligt.
12:46Så att jag risar.
12:49Jag märker det.
12:50Ja.
12:50Så nu har vi fått ett genombrott.
12:55Eller vi i alla fall kommit någon va?
12:58Hur känns det?
12:59Ja, alltså jag har massor med frågor.
13:01Hur jag var när jag var liten, vad hände, när kommer jag till henne.
13:04Alla scenarier.
13:05Alltså frågorna bara snurrar hur mycket som är.
13:08Det finns mycket man vill ha.
13:10Vi kan prata mer om det, men det är så stimmigt här.
13:12Vi går någon annanstans.
13:17Gud vad spännande!
13:20Ja, eller hur?
13:24Ja, eller hur?
13:33Esta är sin direktion.
13:35Udå är sin direktion.
13:36Carolina ringer till senora Teresa och frågar om hon vill träffa Ida.
13:41Tack så mycket.
13:43En miljoner tack.
13:45Vi ses då på två och tre.
13:46Tack så mycket.
13:47Tack så mycket.
13:50Yes, stick.
13:51Klockan tre idag.
13:53Du får träffa henne idag klockan tre.
13:55Åh.
13:56Det kändes helt otroligt att jag skulle få möta den här människan.
14:06Och se vem hon var.
14:08Och hon får se mig som en 25-åring.
14:11En frisk och pigg och glad.
14:14Nu ska du få träffa någon som kände dig när du var kylenska.
14:16Någon som förmodligen vet vem min mamma var.
14:21Ja, kunde jag.
14:26På vägen till Teresa så var jag väldigt intresserad av hennes status som hände.
14:31Om hon var väldigt fattig eller om hon var rik.
14:34Eller liksom man ville ju veta ungefär var man själv hade befunnit sig någonstans.
14:38Om det var något bra hem eller om det var ett sämre.
14:43Vänta lite.
14:44Vilken nummer var det här nu då?
14:45Eh, stod där va?
14:47Det här var en hund.
15:06Är det här som är senora Teresa?
15:13Jag vet inte, hon kom ut här.
15:17Senora Teresa?
15:19Si, hola.
15:21Hon är det.
15:23Vi är här från svensk tv-program.
15:28Vi är här från svensk tv-program.
15:30Vi är här i Ida.
15:31Ida bodde hos dig när hon var liten.
15:35Ida bodde hos dig när hon var chiquita.
15:37Si.
15:39Får vi komma in och ställa lite frågor?
15:40Ja, tack.
15:43Gracias.
15:51Förklara för henne att vi är här för att leta efter.
15:59Efter Idas mamma.
16:03Har senora Teresa någon som helst dokumentation?
16:08–Har du någon typ av information? –Jag har bara information på barnen som jag tar hand om, men ingenting mer.
16:22–Bara på barnen? –Permissar.
16:24–Kommer hon ihåg? Vi kan hämta glasövande.
16:29Jag blev jättenervös. Jag tänkte, är det min biologiska mammas adress hon letar efter eller vad hon ska visa mig?
16:37–Det blev gärna väldigt perrigt och jag blev helt tom.
16:42–Titta, här står hon dig. Ida Kristina Nordin-Ruiz.
16:52–Vad står det där? –Född.
16:53–Född 4 september 1984. –Jag gick att ni kom då, 14 september 1984.
17:01–Och åker i dag. –Fjortonde...
17:05–Oktober.
17:07–Så en månad så var hon med? –Och åker i dag.
17:19–Hur kommer du ihåg, Ida? –Vad är du ihåg, Ida?
17:22–Jag vet inte om det. –Jag vet inte om det.
17:26–Jag vet inte om det. –Jag vet inte om det.
17:30–Ja. Och hon var så liten liksom som man...
17:34–Det kändes... Man vill ju inte vara en i mängden utan man vill ju hellre att hon ska veta vem man var och kunna berätta lite mer detaljerat om mig när jag var mindre.
17:46–Hon hade nästan 500 barn. –Oj, oj. Var det flera här samtidigt?
17:51–I... alla vet, ni har varje år. –Nej, nej, nej, nej. Det är ner tre, fyra gånger.
17:57–Står det nånting mer där om Ida? –Jag vet inte om Ida.
18:01–Jag vet inte om Ida. –Jag vet inte om Ida.
18:03–Kom Ida och sätt dig här så. –Där står det ingen...
18:06–Sitt du här så kan jag sitta där. –Så.
18:09–Nära. –Vad betyder det här S-et här uppe?
18:14–Det är Santiago. –Santiago, okej.
18:17–Här hon jag kom till Sverige med. –Paula Andréa... Du känner henne?
18:21–Ja, jag känner henne. –Jaha.
18:23–När jag kom till Sverige så kom jag tillsammans med en annan tjej.
18:26Vi har hållit ihop sen dess och vi har fortfarande bra kontakt och pratar och vi försöker träffas så ofta vi kan.
18:33Så jag blev så här... Nu såg namnet för jag vet ju vad hon heter.
18:36–Det stod såhär, Paula Andréa Vescal och sånt.
18:40Hon ringde mig dagen innan jag skulle åka för hon hade fått veta genom mamma att jag skulle åka där.
18:46Så hon ringde mig och hon bara, hälsa alla kilenare från mig och gud vad roligt och jag vill också åka.
18:52Så det var ju jättekul.
18:54–När Ida kom till Sverige så var hon undernärd. Var hon sjuk?
18:59–Det här med att jag var undernärd har jag ju funderat på väldigt mycket och tänkt på att...
19:03...hade det med min fostermamma här i Chile att göra, att hon inte gav mig mat och så.
19:08–Segurligen att hon var prematur. –Du var prematur, ja.
19:11–Det visste du gjorde. –Nej, okej.
19:17Innan de går så vill Theresa visa Ida rummet som hon och de andra barnen har bott i.
19:23–Var det såhär rummet såg ut? –Nej, det var så att jag var undernärd.
19:31–Men jag hade fyra små sängar. –Mm.
19:36–Spel sängar. –Ja.
19:37–Jag har guardat rådorna och där och garderoben också.
19:42–Det kändes ju nästan lite spökligt när man är på ett ställe där man vet om att man har varit fast inte kommer ihåg det själv.
19:50–Men det kändes ganska bra.
19:55–För hon verkar vara en väldigt kärleksfull människa och jag tror att hon tog hand om de barn som var där väldigt noga.
20:02–Seg att jag vill tacka för att hon tog hand om mig.
20:05–Dice que quiere darle muchas gracias porque la cuido a ella cuando estaba con Guita.
20:09–Me encanta Bacel. –Me encanta Bacel.
20:15–Cardino azul niño. –Hälsa dina barn.
20:18–Hälsa dina kärlek till dig och skicka dina hänsningar.
20:21–Tack så mycket. –Tack så mycket.
20:24–Jag är glad att det var hon som tog hand om mig för hon verkar vara en väldigt kärleksfull och snäll människa och väldigt god.
20:31–Hur var det där då?
20:33–Väldigt roligt att höra hur man hade det innan man kom till Sverige.
20:38–Jag är en kärleksfull familj.
20:41–Däremot så fick vi ju faktiskt ingenting att söka vidare med.
20:46–Vi måste titta i papperna igen.
20:48–Hoppet hade ju åkt i botten när jag gick utifrån Theresa.
20:52–Jag hade ju hoppats på att hon skulle ge mig den information jag behöver.
20:56–Hon hade inga papper eller inget sånt.
21:00–Någonting som jag spontant tänkte på var ju det här hemmet som hon bodde på under tiden hon var gravid med mig.
21:06–Det är ju en möjlighet.
21:09–I Idas adoptionspapper står det om ett kvinnohem som hennes mamma har bott på.
21:14–Det ligger ungefär åtta mil från Santiago.
21:17–Då är det dit vi ska. Då åker vi.
21:29–Jag trodde att hon skulle befinna sig i Santiago och att det inte skulle vara så svårt att hitta henne.
21:35–Jag har stora förhoppningar på det här hemmet som vi ska ha till.
21:39–Men samtidigt så känner jag sig väldigt osäkert.
21:42–För att man vet ju inte om hon fortfarande befinner sig här.
21:46–Jag ser fram ännu, va?
21:50–Portom!
21:51–Här har hon bott.
21:53–Sitt kamer är bortom!
21:55–Sitt kamer är bortom!
21:56–Sitt jävlar, svilja!
21:57–Sitt jävlar, svilja!
21:58–Sitt jävlar.
21:59–Sitt jävlar!
22:00–Dem är visigt nån.
22:01–Dem är visigt nån.
22:02När vi kom dit så var det en nunna som stod i fönstret och var väldigt arg.
22:26Hon säger att om du fortsätter att filma så kommer hon att ringa efter polisen.
22:30Vi fick inte komma in. Det blev ju ett väldigt stopp där.
22:35Hon fick inte ens komma ut. Men allt är stängt idag. När öppnar de igen?
22:39Sökandet tog ju en väldig vändning. För vi hade ju inte så mycket mer att gå på.
22:46Jag är förvarnad i alla fall. Jag också.
22:55Så när är ni mamma?
22:56Det kändes väldigt trist eftersom jag liksom hade velat sett det och velat varit där och kunna uppleva ungefär samma vart vad hon hade gjort.
23:06Okej, då får vi tänka annat.
23:11Då får vi tänka annat.
23:12Hon fram med papperna, ja. Hon bodde här. Hon gammal var hon då.
23:23När vi stod där med papperna så kände jag först panik.
23:27Jag kände hopplös känslor. Jag kände att ska jag behöva vänta ända till på måndag om jag ska få några svar.
23:35Och tänk om jag inte får några svar då. Vad gör vi då?
23:38Hon var sjutton när hon fick dig. Har jag räknat rätt då? Var det så?
23:42Och då har hon bott här i fem år innan?
23:45Fyra.
23:45Fyra år?
23:46Fyra till fem år.
23:47Ja, cirka.
23:48Så hon började bo här när hon var tretton år?
23:51Så det har varit.
23:52Okej.
23:52Ska vi prova att utgå från att hon är här någonstans ifrån?
23:55Alltså hon kan ju ha syskon, någonting, vad som helst.
23:59Kan du bara ringa någon nummerupplysning eller något sånt där?
24:02Ja, det kan man göra.
24:03Nummerupplysning och prova alla människor i San Antonio-området som heter Ruiz-Francissetti.
24:13Francesetti-Ruiz, bara Francesetti. Alla kombinationer.
24:17Ta fram, kolla vad du får fram.
24:19Okej.
24:20Nu?
24:21Nu.
24:21Okej.
24:22Om det här inte kan ge oss heller någonting, då vet jag inte vart, eller vad som kommer hända.
24:34Ja.
24:36En San Antonio.
24:38Jag hoppas, hoppas verkligen jag kommer hitta henne.
24:42Alltså annars så är det ju måndag, får du satsa på att få komma in här på måndag.
24:46Mm.
24:46Men det är två hela dagar. Ska vi sitta här och göra ingenting? Det blir ju...
24:50Men jag bara kunde spanska.
24:55Eller hur?
24:56Uff.
24:57Bra penna.
24:58Ja, jag måste ha penna.
25:00Nummer.
25:00Ja, nummer.
25:02Ja, det kan vara det.
25:04Vänta, vänta.
25:05Ja.
25:06Dämoner.
25:07Ja.
25:07Ja.
25:07Ja.
25:07Ja.
25:08Ja.
25:08Ja.
25:09Ja.
25:09Ja.
25:10Ja.
25:14Hoppas vi har någonting nu.
25:16Ja.
25:17En letråd, var som helst.
25:18Ja, det är någon av dem som skriver.
25:19Ja.
25:20Yes!
25:21Yes!
25:21Yes!
25:22Hon skriver något.
25:23Yes!
25:24Un miljon de gracia.
25:25Muchas gracias.
25:26Ja.
25:27Hasta luego!
25:29Eh...
25:30Såhär är det.
25:32Det fanns några stycken.
25:34Ja.
25:35Och bland annat en som heter Daniela.
25:38Ja.
25:39Så vad heter hon efter någon?
25:40Ja, hon fanns i setting.
25:41Fanns i setting?
25:42Ja, okej.
25:43Var det bara en?
25:44Nej.
25:45Det fanns andra vänner.
25:46Jag får den.
25:47Ja.
25:48Så jag ska börja med.
25:49Och...
25:50Och jag fick rubret.
25:51Ja.
25:52Ska jag ringa?
25:53Och kolla med henne?
25:54Ja.
25:55Här har du hela namnet.
25:56Ja.
25:57Det är verkligen skimligt.
25:58Nu?
25:59Ja.
26:00Ja.
26:01Breakthrough!
26:02Yes!
26:03Jag tror med min magkänsla att vi börjar närma oss nu.
26:12Hon känner det.
26:13Men...
26:14Hon känner det som inte Paula?
26:15Ja, hon känner det som inte Paula.
26:17Hon vill inte lämna någon mer information.
26:19Hon vill inte lämna utan information på telefon.
26:21Nej, nej, nej.
26:22Början var jättesfölj.
26:23Typ i kylen.
26:25Lite temperamentsfull.
26:26Men så gick det bra.
26:28Så vi får i alla fall träffa henne någon.
26:29Och hon kände en Paula.
26:31Okej, vi får komma till någon i San Antonio.
26:34San Antonio.
26:35Jag fick en.
26:36Ja.
26:37Som känner någon som heter Paula.
26:38Som känner någon som heter Paula.
26:39Just den.
26:40Ja.
26:42Okej.
26:43Vi har hittat en Paula.
26:45Eller vi har hittat någon som känner någon som heter Paula.
26:48Jättefri och snälla och sådär.
26:52Ja.
26:53Yes.
26:54Yes.
26:55Att det finns någon som heter som hon gör här i närheten.
26:59Så det.
27:00Alltså för mig är det nästan solklart.
27:03För att alltså.
27:04Hennes efternamn är så pass ovanligt.
27:09Att det.
27:10Det kan nästan inte ta fel.
27:12Och om det gör det så har jag.
27:14Väldigt otur.
27:15Jag hoppas.
27:19Med mina tår och mina fingrar att det är hon.
27:22Verkligen.
27:23Verkligen.
27:24Verkligen.
27:25Verkligen.
27:26För jag har åkt ända från Sverige hit för att hitta henne.
27:27Så jag.
27:28Det.
27:29Det.
27:30Det måste ända bara.
27:31Vi har aldrig varit på den här resan.
27:36Nej.
27:37Aldrig.
27:38Det känns som att vi är nära nu.
27:40Nu känns det som att vi har någonting.
27:43Ja.
27:44Jag tycker också det känns bra.
27:45Min magkänsla är bra.
27:47Ja.
27:48Jag får gå på den.
27:49Du får gå på magkänslan.
27:50Ja.
27:51Hopp in i bilen.
27:53Ja.
27:54Vi är igen.
28:14De sa att det var ett rötthus.
28:16Så de sa det här.
28:18Så.
28:19Ola.
28:20Ola.
28:21Ola.
28:22Kommer du?
28:23La senora.
28:24La mamma de la Daniela?
28:25Vi söker Daniela?
28:26Det är jag.
28:27Ah.
28:28Det är hon.
28:29Daniela?
28:30No.
28:31La mamma.
28:32Ah.
28:33Danielas mamma.
28:34Ah.
28:35Okej.
28:36Hon är sjuk Daniela.
28:37Hon har influens.
28:38Ah.
28:39Okej.
28:40Jag förstår.
28:41Vi är här för att vi söker efter Paula Ruiz Vance.
28:43Vi söker efter Paula Francesetti.
28:44Ja.
28:45Känner du till henne?
28:46Ja.
28:47Ja.
28:48Känner du till om hon adoptar?
28:51Om hon adopterade bort ett barn för 25 år sedan?
28:54Hon gav vi adoption.
28:55Hon har adopterat bort ett barn?
28:56Ja.
28:57Okej.
28:58Det är den här flickan.
28:59Hur känner du Paula?
29:00Jag är i adoption.
29:01Hon gav vi adoption.
29:02Hon har adopterat bort ett barn?
29:03Ja.
29:04Hon har adopterat bort ett barn.
29:05Okej.
29:06Det är den här flickan.
29:09Hur känner du Paula?
29:11Jag är sovrina.
29:13Jag är sovrina för mamma.
29:16Så det här...
29:17Hon är kussisin.
29:18Ja.
29:19Okej.
29:20Vi förstår.
29:21Okej.
29:22Okej.
29:23Vi har rest hela vägen från Sverige på hans jordklotet för att hitta Paula.
29:25Viajamos...
29:26...desde Suecia, tog, cruzamos tog, tog, tog, tog, tog, tog, tog, tog, tog, tog, tog paola.
29:31Ida vill hitta henne.
29:33Ida vill hitta henne.
29:35Ida vill hitta henne.
29:36Tror du att vi skulle kunna få hennes adress?
29:38Vill du att vi skulle kunna få hennes adress?
29:40Vill du att vi ska få direktionen, Paula?
29:42Ja.
29:43Det är verkligen att det inte är så.
29:46Tantos år...
29:47Exakt kan jag inte ha adressen men hon kan förklara vart det är.
29:51Hon vet precis var det är.
29:52Bor hon här i San Antonio?
29:53Ja.
29:54I San Antonio?
29:55Ja.
30:01Det var overkligt.
30:03Det var...
30:04Jag vet inte hur jag ska beskriva det.
30:05Helt otroligt overkligt.
30:07Det var en underlig känsla.
30:11En känsla som man inte är van vid.
30:14Vi hittade henne.
30:15Hon har adoptat bort någon.
30:16Det måste vara hon.
30:17Det måste vara hon.
30:19Jag är väldigt...
30:21Alltså tankarna, jag vet inte.
30:23De strömmar i huvudet.
30:26Är du glada tankar?
30:27Är du glada tankar?
30:28Det är glada tankar.
30:29Det är chockade tankar.
30:32Chockade tankar.
30:33Nu står du vid en släckning.
30:35Hur känns det?
30:36Fantastiskt.
30:37Det känns...
30:38Unbelievable.
30:40Ja, fantastiskt.
30:42Muchos gracias.
31:00Alltså den tanken har ju funnits.
31:02Att hon inte skulle vilja träffa mig.
31:05Men...
31:07Vad jag förstod på den här kvinnan så hade hon berättat att hon hade adopterat bort ett barn.
31:12Och...
31:14Om man berättar det för släktingar och vänner så antar jag att det är någonting man kan skapa med.
31:20Och då antar jag också att hon skulle vilja träffa mig.
31:24Det ser fattigt ut.
31:30Ulrika och tolken är på väg till adressen där mamman bor.
31:35Här.
31:3615.
31:37Måste det va?
31:57Sen är man ju väldigt rädd för hur hon ska reagera när hon ser mig.
32:01Jag vet själv inte hur jag skulle reagera när jag ser henne.
32:15Ida är i Chile för att försöka hitta sin mamma Paula.
32:19Nu har man äntligen lyckats få en adress till henne.
32:24Här.
32:2515.
32:2615.
32:2715.
32:2815.
32:2915.
32:30Ja.
32:39Hola.
32:40Är du Paula Ruiz Francesetti?
32:44Si.
32:45Kan vi få komma in?
32:46Podemos passar?
32:47Si.
32:48Gracias.
32:49–Gracias. –Gracias.
32:55–Är du Paula Magali-Ruiz Francesetti? –Är du Paula Magali-Ruiz Francesetti?
33:02–Adopterade du bort en flicka? –Är du adoptat några ischer?
33:08–Är du adoptat några ischer? –Är de tvingade mig att adoptera bort barnet.
33:14–Är det min pappa? –Är det min pappa.
33:1998. –Ja, gו riktigt, det ärホilja samt 28 i år.
33:27–Är ta jag via K1, 1 tiden på ähnlich sätt.
33:29–Är det somcić negativ...? –Är jag hittar högt att det var extra vanlig.
33:35–Är det jag hade ju fått? –Ja, som räknade mig att göra det här.
33:40–Och sett vad dessa event. Det story posits hur mycket.
33:45–Ja, det där är med hos oss. –Jättebra...
33:47–Har du tänkt på Ida? –Ida sitter och väntar på ett café här och du ska få träffa henne nu.
34:17–Hej då, jag har träffat din mamma. Hon vill jättegärna träffa dig. Hon har tänkt på dig varje dag sen du försvann till Sverige. Varje dag.
34:33–Oj, nu är du i läklighet. –Kan du beskriva vad du tänker nu?
34:41–Jag skakar hela kratten och jag försöker fokusera på att hålla ihop.
34:49–Jag kan inte förklara för att jag var så himla nervös och glad att vi hade hittat henne samtidigt.
34:56–Jag var så i chocktillstånd så det är verkligen svårt att beskriva hur man känner sig.
35:03–Är du okej? Känns det bra i alla fall? –Det känns jättebra.
35:09–Nu när jag visste att jag skulle få träffa henne så var det ju det jag ville göra.
35:13–Jag känner mig redo. –Jag ska få träffa henne nu, om en liten stund.
35:19–Jag känner mig väldigt rädd för hur hon ska reagera när hon ser mig.
35:35–Jag vet själv inte hur jag skulle reagera när jag ser henne.
35:41–Där borta. –Det är verkligen svårt att beskriva hur man känner sig.
35:47–Man känner bara att man är pirrig och man är nervös och man är uppspelt.
35:53–Det går inte att förklara.
35:57–Till jag började såg jag inte så mycket.
36:01–Men när vi kom upp i kullen så såg jag att hon stod långt borta.
36:07–Så nu gick jag runt henne.
36:09–Till jag började såg jag inte så mycket.
36:11–Till jag började såg jag inte så mycket.
36:13–Men när vi kom upp i kullen så såg jag att hon stod långt borta.
36:17–Så nu gick jag runt henne.
36:31–Tack.
36:39–Att få krama min biologiska mamma kändes undligt.
36:45–Samtidigt väldigt skönt att egentligen få träffa henne och vara i hennes närhet.
36:52–Det känns väldigt konstigt att se någon som har samma utseende som jag har i viss mån.
37:06–Men det känns samtidigt ganska bra eftersom då vet jag att jag inte har rätt.
37:12–Det känns preciosa. –Hon säger att du är vacker.
37:16–Tack. –Gracia.
37:17–Det är hon också.
37:18–Det säger att du också är preciosa.
37:21–Gracia.
37:22–Tack.
37:23–Tack.
37:27–Tack.
37:29–Tack.
37:30–Tack.
37:31–Tack.
37:32–Än färgiga, min liga.
37:33–Tack.
37:34–Tack.
37:36–Tack.
37:37Jag var lite, liten, liten, tranquilla, inte molestade.
37:46Jag var lite lugn.
37:49Du skulle ha varit tre dagar med mig i hospitalet.
37:53Jag skulle ha varit tre dagar med mig.
37:56Min biologiska mamma berättade att det var min morfar som hade skrivit-
38:03på papperna om adoption för att han tyckte att Paola var för ung för att ta hand om mig.
38:10Och att jag skulle få det bättre än någon annanstans.
38:13Säg till henne att jag vill träffa honom.
38:17Jag vill träffa honom.
38:20Ska jag ringa?
38:23Jag tror att han miss tänkte på sig själv.
38:26Fast jag tror också att han tänkte på Paola.
38:30Och på mig också.
38:32Jag tror inte att han förstod vad det innebar förrän han hade gjort det.
38:38Idas morfar blir glad och vill väldigt gärna träffa sitt barnbarn.
38:42De bestämmer att de ska mötas hemma hos mamman.
38:49Jag har inga som helst ägning för min biologiska morfar.
38:52Jag förstår honom till viss mån.
38:54Alltså att han gjorde som han gjorde.
38:56Varken jag eller Paola hade varit de vi var idag.
39:08Om det inte vore så att jag blev bortadopterad.
39:11Varsågod, gå in.
39:15Det är din andra syster.
39:19Det är din syster Monica.
39:21Hälsa på henne.
39:23Det här är sista underverket.
39:31Min syster som var väldigt roligt att se.
39:35Han är fem dagar gammal och väldigt söt.
39:39Du ska vända dig om.
39:41Det är din yngsta syster.
39:43Det är din yngsta syster.
39:45Mötet med Emma var väldigt kul.
39:47Hon verkar tycka att det var väldigt roligt att jag finns och kom in i bilden.
39:53Jag håller in i bilden lite längre.
40:09En när hon marserade.
40:15...marscherade, inte var.
40:20Hjul, nietos.
40:26Emilio, fyra.
40:29Emilio, fyra.
40:30Zakaria, sej.
40:31Och Zakaria är sex år.
40:33Sex år.
40:35För mig är det barnbarn. Det är dina barn.
40:44Picasso?
40:45En liten Picasso.
40:58Min belogiska mamma berättade att min pappa drunknade för fem månader sen-
41:04...till havs och kroppen är ännu inte hittad.
41:10Fem månader är inte lång tid.
41:13Jag hade kunnat få träffa honom, men jag hann inte.
41:18Det var mer tranquill.
41:19Då kommer det att vara lugn nu när du åker tillbaka.
41:21Si.
41:22Feliz.
41:23Glad, lycklig.
41:24Si.
41:25Fem månader är väldigt ljus.
41:36Framtiden ser jag som väldigt ljus.
41:39Hon har lovat mig att hon ska komma till Sverige om ett år och hälsa på.
41:43Hon vill att vi ska göra en överenskommelse, att jag läser spanska-
41:46...och hon ska vara en överenskommelse.
41:49Det är något som är en hel delar, en hel delar, en hel delar, en hel delar.
42:19Jag kommer alltid vara till största del svensk. Jag kommer alltid känna mig att jag är hemma i Sverige.
42:30Men jag har hittat mina rötter och jag vet vart jag kommer ifrån.
42:35Och det gör mig att känna att jag har en tillhörighet i Chile också.
42:49Jag har en tillhörighet i Chile också.
Recommended
41:50
|
Up next
14:16
41:50
11:23
1:29
41:50
41:45
42:24
1:57:28
0:48
41:37
41:50
41:33
41:59